Vår äldsta dotter med den yngsta på ryggen! För dessa två är det självklart att man ska bära och bäras!

Den enkla självklara motfrågan till detta är... Varför inte? Vi är byggda för att bära våra barn och barnen är byggda för att bli burna. Enkelt och självklart! Däremot kan vi behöva lite hjälp så vi kan ha våra händer fria och att vi kan utföra våra sysslor utan att behöva bli bundna till en plats. med barnet i sjalen så är man fri att göra det man vill och röra sig som man vill och samtidigt ha full koll på sitt barn. Människan har burit sina barn sedan urminnes tider, långt före barnvagnar och barnsängernas tid. Följer man sin inre känsla så vill vi rent naturligt röra vid våra små och ha dem nära oss. Så att bära sitt barn är ingen ny företeelse utan någonting vi för en stund glömt bort. Även i Sverige har man förr burit barnen i Kontar och sk Bögar man hade en sorts breda vävda band som man virade runt barnet och band fast på sin rygg! Så inte ens vi nordbor kan svära oss fria från detta, enligt en del, hedniska sätt att handha och transportera barn.

9 månader i magen och minst 9 månader i sjalen ger en bra start i livet

Okunniga? Fler röster som ibland hörs är att barn som bärs mycket i t ex sjal blir alltför hårt knutna till sina försäldrar och frigör sig senare. Eller att de inte utvecklas lika fort som barn som är mer så kallat fria. Detta saknar helt grund i det sunda förnuftet och andra läror. Ett barn som får möta världen i sin egen takt blir tryggt och säkert på sig själv.

En episod ur vårt liv i sjal! Det här uttalandet kom från en barnläkare som jag väljer att inte namnge men han frågade mig när jag kom in med min yngsta i  långsjal, -Kan hon verkligen utvecklas som hon ska, när hon sitter fastbunden på det där sättet hela tiden? Jag virade av mig henne och satte ner henne på golvet varpå hon kröp iväg och reste sig upp mot bordsbenet som barn i hennes ålder enligt boken ska göra... Vet inte vad det var jag såg i hans blick och jag brydde mig inte inte heller! När vi skulle gå så sa jag åt henne att nu ska vi gå kommer du? Då kryper hon fram till mig och tar tag i sjalen ställer sig upp och väntar på att jag ska ta den på mig och sedan ta upp och knyta in henne. Glad som en sol vänder hon sig om mot sköterskan och läkaren och vinkar glatt med båda händerna sedan gick vi hem... 10-0 till den lilla tjejen tycker jag...

Man bär inte barnet konstant så det hinner både lära sig att rulla runt och sitta och till sist även gå... ju äldre barnet blir desto mindre vill det åka i sjalen! Sjalen är trygghetens verktyg för barnet och när den inte behövs längre så blir den liggande i sin hög bortglömd och till ingen nytta. Kanske den får en hedersplats på sängen? Kanske den blir ett par byxor? eller en kudde? Kanske den en dag plockas fram, tvättas, strykas för att bära det egna väntade barnet?

Att få se världen i sin egen takt! Ett litet barn behöver få värja sig mot alla de intryck som rusar mot dem genom att kunna vända sitt ansikte inåt tryggheten, doften värmen av den som bär det. Efter en stund tittar barnet ut igen, en lite längre stund innan det vänder sig inåt tryggheten igen. Får barnet göra så här, så lär det sig att världen inte är så farlig i sin egen takt. Vår tids mode att vända barnet utåt från oss själva både i vagnen och i sjalar och andra bärhjälpmedel lämnar våra barn utan möjligheten att värja sig mot informationsflödet, barnet kan bli rastlöst, ledset och ibland helt otröstligt. Barnet behöver själv få välja när det vill vika av blicken och vända sig in mot deras livgivare. Det viktigt för barnet att kunna söka en trygg blick fall något verkar skrämmande, en del barn har en nalle eller en filt som de täcker ansiktet med när det blir för mycket. Ett barn säger själv ifrån när det är moget att se utåt man märker det på att de inte längre söker sig inåt bäraren utan modigt tittar på allt som händer och sker. Med andra ord de tittar i alla riktningar utom inåt! Det här varierar från barn till barn, så lyssna till din inre röst och se ditt barn.

Får man inte ont i ryggen av att bära sitt barn så mycket? Tvärt om! du börjar med en lätt vikt som sedan blir allt tyngre och tyngre och din ryggmuskulatur blir starkare allteftersom. Du tvingas att använda din kropp så som den är tänkt att användas, du böjer snällt på knäna för att plocka upp saker istället för att böja ner ryggen. Att böja sig rakt fram och i rygg är obekvämt med ett barn på både magen, ryggen och höften! Det går inte att fuska! Alltså har kroppen inget att förlora heller... bara en massa styrka i rygg och mage och ben att vinna! För barnet är fördelarna så många att man skulle kunna skriva en hel bok om det... du kan här läsa mer om barnets rygg och om hur den utvecklas samt vad du ska tänka på när du väljer bärsele eller bärsjal. klicka här!

Blir barnet lättare när man bär det? När man knyter en sjal på sig så drar man barnets vikt in i sin egen och då bär man vikten med hela kroppen. Ibland hör man siffran att det är ca halva barnets vikt som försvinner.

Hur vet man att det är rätt? Knyter man rätt och ser till att det är just rätt knutet så är ryggen säker! Om det gör ont någonstans eller känns obehagligt så har man inte knutit helt rätt! Det tar tid att lära sig hur det känns och hur det ska vara så man behöver öva och prova sig fram och allra helst få lära sig hur man gör av någon som är van vid att bära i sjal. Så att kolla om det finns sjalträffar eller någon som är sjal ambassadör i närheten där man bor är guld värt! Jag som burit själv så länge fick en massa tips om hur man bär på ryggen!!!Besök gärna sjalvärldens mekka!!! www.sjalbarn.se Här finner du allt du kan tänka dig inom ämnet! Att det sen finns en massa trevliga människor där gör ju inte saken sämre!

I korthet Att bära sitt barn är naturligt och vi är byggda för det och barnet är byggt för att bäras! Låt oss bära vår framtid i trygghet mot den nya tiden dit vi bara får blicka in för en kort sekund...

Det jag skrivit om här är mina personliga upplevelser och erfarenheter om att bära i sjal och mina barns utveckling. Jag är mamma till 6 barn och det är genom att ha fått vara delaktig i deras liv och leverne som jag kunnat få denna övertygelse om att det bara är rätt att ha sitt barn nära intill... Är det något du vill fråga eller diskutera om det jag skrivit så är du hjärtligt välkommen att höra av dig på e-post info@pepplon.se

Tack för din tid...

Är det då viktigt vad man bär sitt barn i? Så länge barnet sitter bra och säkert så spelar det inte någon roll och det allra viktigaste är att man bär sitt barn mycket och ofta så länge barnet vill och man själv orkar... det brukar sammanfalla faktiskt!

Sami Anderberg

( Man tager vad man haver i bilen och knyter på sig! Här har jag en lång viscose scarves på 2,5 meter som låg kvar sedan någon glömt den!!! Den funkade utmärkt för en utflykt!!!